2004-07-17

Index Startsida

HETIAN (HOTAN, KHOTAN)

[SIDENVÄGEN]

Index Startsida

Vi lämnar Kashgar på morgonen för en åtta timmars bussresa genom Taklamakan-öknen till Hetian. Vi åker i egen buss och stannar där vi känner för det för att sträcka på benen, fotografera, avnjuta de lokala melonerna m m. Nästan 56 % av Kinas yta täcks av tio stora öknar och tre av dem ligger i Xinjiang. Den största av dessa är Taklamakan med en yta på 340.000 kvadratkilometer. Klimatet i Taklamakan är extremt torrt med lika extrema temperaturskiftningar. Luften innehåller så lite fuktighet att det sällan syns några moln på himlen. Himlen är alltid blå och man får känna av en ständig sol. Öknen drabbas ofta av våldsamma sandstormar som får sanddynerna att ständigt ändra form. Längs den gamla Sidenvägen byggdes torn som de resande tog sikte på när de färdades genom öknen, i annat fall hade det varit omöjligt att finna vägen eftersom landskapet ständigt förändras. De arkeologiska lämningar som finns visar att öknen har flyttat sig söderut. Man har bl a hittat föremål av trä vilket tyder på att träd måste ha vuxit i området. Öknarna är rika på naturtillgångar och under de senare åren har man grundat många nya städer i öknen där man nu lever på att utvinna uran, guld, koppar, järn, svavel, glaubersalt (ett natriumsalt som förekommer naturligt som mineralet mirabilit), salt, kol och mycket annat. Man har också gjort lovande fynd av olja. Här finns också en rik fauna av vilda djur och insekter i öknen, olika typer av kameler, hjortar, gaseller, stäppkatter, svanar, svarta storkar m m. Alla dessa djur är fridlysta. Lunchen äter vi Yarkand (Shahe), ungefär halvägs mellan Kashgar och Hetian, där vi också ska passa på och se den hantverksmässiga tillverkningen av de i regionen berömda Yarkand-knivarna, vackert dekorerade dolkar, fickknivar och hushållsknivar i alla möjliga versioner. Det finns grönsaks- och köttknivar och naturligtvis ”huggare” som är ett obligatoriskt tillbehör i ett kinesiskt kök, t o m en liten speciell vitlökskniv. Framåt kvällen anländer vi till Hetian där vi checkar in på  Hotel.

Hetian är en av oasstäderna längs den södra Sidenvägen, berömd för jade, siden och broderi. För ett par tusen år sedan var Hetian ett självständigt kungadöme, precis som de övriga städerna längs Sidenvägen. Området har haft en skiftande och dramatisk historia och har styrts av olika folkslag under olika perioder. Staden började intressera utlänningar i slutet av 1800-talet och många västerländska upptäcktsresanden kom hit. Sven Hedin dök upp här 1895, fast besluten att bli den förste europé som utforskade städerna längs Sidenvägen. Mer är 90 % av befolkningen i området är uigurer, hela regionen har lite mera än en miljon invånare. Man odlar majs, vete, ris, bomull och oljeväxter och här växer mullbärs- och fruktträd. I en av byarna utanför Hetian får vi se tillverkning av filt som görs helt på traditionellt sätt genom att man lägger ut ull på en matta, sprutar såplösning över och trampar på den så att hullingarna i ullens fibrer hakar i varandra och det bildas en tjock filtmatta. Det gamla svenska ordet för filtmakare, ”valkare” kommer av engelskans ”walker”. Filten, som har färgglada traditionella mönster, används som underlag på de ”plattformar” man sitter på i de lokala bostäderna och i vagnar och kärror. I byarna utanför Hetian ser vi också många andra exempel på lokalt hantverk och produktion. Här tillverkas matolja med hjälp av en kalv som ständigt vandrar runt en trästock med en fördjupning där man pressar olja ur rapsfrön med hjälp av en tyngd. Oljan måste sedan värmebehandlas för att kunna användas till matlagning. Vi får också se svarvning av träskålar och hur man med hjälp av engångsformar av sand gjuter spisar och köksredskap av gjutjärn och aluminium. Vi gör även ett besök hos en familj som lever av tillverkning av handgjort papper av bark från mullbärsträdet. Detta papper används som styvnad i de uiguriska mössorna, som ersättning för glas i fönstren, som filter vid tillverkning av traditionell medicin och till silkesfjärilarna att lägga ägg på. Papperstillverkningen här började väldigt tidigt, för 2.000 år sen, 300 år tidigare än i östra Kina. Produktionen höll på att slås ut när man började med maskingjort papper, men överlevde tack vare de uiguriska mössorna och andra traditionella produkter. Tillverkningen är tidskrävande och innehåller många moment. Man torkar grenar av mullbärsträd och låter dem ligga i blöt en halv dag. Sedan skalas barken fån grenen och man tar loss det vita skiktet på insidan av barken som sedan får koka i en ugn tillsammans med vatten och aska. Blandat med vatten blir detta pappersmassa som placeras på ett galler och får torka i tre-fyra timmar, varefter pappret är färdigt. I Hetian besöker vi också en guldsmed som tillverkar smycken framför allt i traditionell uigurstil. Under lunchen får vi se och höra de lokala bönderna framföra traditionell uigurisk musik och dans..

Vi tillbringar förmiddagen på Hetians museum för att se deras fynd från den omgivande öknen, fr a från Niya som är den mest berömda av mumiefyndplatserna. Hetian är också berömt för sin jade som kommer från de lokala floderna, framför allt Vita jadefloden och Svartjadefloden där man ofta kan få se folk som är ute och letar. Numera hittar man inte så mycket och framför allt inte särskilt värdefull jade. Tidigare transporterades stora mängder jade med karavanerna till det kinesiska centralområdet där man snidade konstverk av den vackra stenen. Naturligtvis besöker vi ett lokalt jadesliperi. Hetian är centrum för det berömda atlassidenet, ikatmönstrade handvävda tyger som är populära bland de uiguriska kvinnorna. Det påstås att sidenet introducerades till området av en kinesisk prinsessa som var förlovad med kungen av Hetian för mer än tusen år sedan. Hon gömde silkesfjärilens ägg och frön till mullbärsträdet i sin håruppsättning och lurade på så sätt de kinesiska gränsvakterna som var instruerade att noggrant övervaka denna värdefulla statshemlighet. Sidenindustrin har blomstrat i Hetian, museerna kan uppvisa magnifika sidentyger. Vi besöker sidenforskningsinstitutet, en familj som lever på egen sidenproduktion, en liten fabrik där allt sköts manuellt, en modern mekaniserad sidenfabrik och en mattfabrik där man knyter yllemattor på sommaren och silkemattor på vintern. Idén att tillverka flossade textilier påstås ha sitt ursprung i det här området. Eftersom det är så kallt på vintern behövde man något som kunde hålla värmen och då kom man på att man kunde göra textilierna tjockare på detta sätt. Idéerna ska sedan ha spridits längs Sidenvägen.

* 10 km väster om hotan ligger ruinerna av staden Yuturgan. 12 km söder ligger Malikurwatur och ytterligare 10 km söder där om finns det rester av pagoder. Egen transport (Hotell) eller CITS.

* Dragon Kashgar River rinner alldeles utan för staden. Stenarna säljs i Hotan.

* För mattorna åker man till Jiyaxiang 10 km NV om Hoten. Finns även en mattfabrik i Hotan.

Ancient City of Mallikurwatur Sightseeing List Ancient City of Yotkan
Ancient City of Niya   Hetian District Museum

Index Startsida

 

Hetian Yinbinguan - 20-45Y och (100) 190Y

Hetian Binguan - 30Y och 240-260Y

Jiaotong Binguan -  45Y

Xingfu Lûshe - 30Y

Silk Town Guest House - 5Y !

Hotan