2010-11-11

1 * Gränsen - Detroit. Varning för amrekanska gränspolisen. När jag kom fram till gränsen i Detroit, passade jag på att ta ett foto på en skylt. (Welcome to Michigan). Mitt misstag var att blixten var på. Det dröjde inte en lång stund innan det kom instormade gränsvakter och frågade vem som tog kort. Det var lika bra att erkänna direkt. Jag försökte förklara att det var bara en bild på en ”skylten” Han frågade om jag hade digital kamera. Vakten gick sedan igenom alla bilderna och raderade två foton. Dessa var dock tagna vid den andra gränsen på den kanadensiska sidan. Den bild som togs fick jag otroligt nog behålla. ***  Jag blev också stoppad i New Mexico av gränspolisen under resa med Greyhound. En passagerare saknade id-handlingar och fick stora problem. Han fick tillsist följa med bussen.

 2 * Ficktjuvar finns på många ställen. =>  Kina - Guilin (2005) hade jag placerat min Digital kamera och en APS kamera i min ryggsäck. En halvtimme snare när det var dags för lite mat upptäckte jag att någon hade öppnat ryggsäcken. Efter kontroll var digital kameran med 150 semester bilder borta. Jag undersöker resten av mina saker och då var även min mp3-spelare borta. I ett nafs hade saker för 1,200 kronor stulits. Man får fråga sig om man skulle ha låst ryggsäcken med hänglås eller låtit min mp3-spelaren vara kvar på hotellet. Hur man än gör kan man få sina saker stulna.

*** Indonesien – Yogokarta. Här råkade jag ut för en liga. De går på bussen innan någon av de stora affärsgatorna. När vi Turister ska gå av, blockerar några av dom utgången. Du blir irriterad och tränger dig av bussen och vips har några i gänget gått igenom dina värdesaker. Jag anade oråd och kontrollerade mina fickor. Plånboken var givets vis borta. Just då gick bussen och jag kutade som en dåre och skrek: - Stop the bus. Kom på bussen igen vid nästa hållplats just som dörrarna slog igen. Jags skrek till gänget: - Give me my fucking wallet back. De pekade på golvet i bussen. Där låg den öppen och jag tänkte: - Det är antagligen inga pengar kvar, skit samma det var plånboken jag ville ha. Till min stora överraskning var alla pengarna kvar. De hade tydligen blivit rädda och bara slängt den på golvet. Jag skadade mig dock, och fick halta mig fram under en vecka.

3 * Kina. Man ska vara försiktig med gatuförsäljare. Kontrollera din växel noga. Ett trick är att ge dig Jiao (1/10 dels Yuan) sedlar tillbaka. Ett annat är att ge t.ex. en 20 Rubel sedel (vet inte från viket land) istället för en 20 Yuan sedel. De räknar med att vi inte kan läsa deras tecken, men jag gick inte på det. Ibland anges priset inte i Yuan utan i Jiao, så det gäller att se upp.

*** När man ska växla pengar gäller det att se upp. Jag skulle växla Yuan till Dong blev det först en riktigt usel kurs. Jag på pekade att kursen var 1960 inte 1500. Tillsist blev det 1800. Han försökte lura mig en gång till. En 100.000 sedel var istället 10.000.

4 * Vietnam - SAPA. Vandringar här kan vara extremt jobbiga och farliga. Efter regn dagen innan var vägarna hala. Vattnet spolar också bort sand så att det är mer eller mindre bara större stenar kvar. Detta gör det väldigt svårt att få fotfäste i marken. När du blir erbjuden en vandrings stav så är det viktigt att man köper en sådan, annars får man stora problem. Regnkläder är att annat problem. Det är lätt att man svettas och förlorar mycket vätska. Jag märkte inte detta innan det var för sent. Mina krafter var totalt slut. Tillsist kunde jag inte hålla balansen utan fick lägga mig på marken. Utan hjälp av mina med vandrare kunde det ha slutat illa. Fick dricka en liter vatten och sedan var det tre man som fick hjälpa mig vidare. Två man höll min stav som jag också höll i plus en som sköt på. Efter 15 minuter var det lunch paus och jag piggnade till och det var inga fler problem. Jag hade i Tigersprångs klyftan på hög höjd vandrat 35km på 10h30m utan några problem.

4 *  Varning för Taxi. Filipinerna – Manilla. Får tag i en taxi. Innan vi har bestämt priset kör han iväg och visar sin prislista. Jag ber honom att sätta på taxametern, vilket han motvilligt gör. Jag ser i mörkret att mätaren står på 2:50 peso under hela resan. När vi kommer fram tänkte jag att nu blir det intressant vad priset blir. Taxin kräver mig på 250 peso! Nu är det frågan om man ska ställa till med bråk. Jag beslutar mig dock att betala, men samtidigt framför jag mina innersta synpunkter. Det blev billigare än hans prislista. *** När jag tar en taxi från Hotellet ut till flygplatsen. Jag säger till chauffören att han får 100P och får pengarna som blir över i dricks. Han sätter på taxametern och den visar på ca 70P när vi är framme. (Det blev 40% i dricks)

*** Kina – Beijing. Ett annat problem är falska sedlar. Det ät lätt att gå på det när man sitter i taxin och det är lite mörkt.

*** Thailand – Bangkok. Vi blir genast erbjudna att åka in till Bangkok för 250 B inkl vägtull för Express vägen. När vi kommer fram vill inte chauffören ge tillbaka på 300B. Får dock betala 20B för vägavgiften. Jämna pengar är att föredra.

5 * Thailand – Laos. Efter passformaliteter sitter vi oss ner för att vänta på en vit minibuss (10B). Denna pendlar mellan gränserna. Då kommer det fram en gränsvakt som vill ha 200B. Vi fattar att dessa pengar går direkt i hans egen ficka. Vi förklarar att han inte får några, så han lunkar vidare. Man får ibland betala gränsavgift i Laos på grund av övertid (600 Kip eller 20B).

7 * Filipinerna - Manilla. Det berömda Pagsanjan Falls ligger 70 km sydöst om huvudstaden Manila. Hit tar jag mig med hjälp av en chartrad jeepney. Färden dit går genom odlingar och plantage med kokospalmer, ananas och sockerrör. Betalar entré och tror jag att priset är ink kanot m.m. Det är en fantastisk upplevelse. De branta stränderna innan fallen präglas av ogenomtränglig grönska. Här bjuds det på kanotfärd nedför skummande forsar som omges av prunkade tropisk grönska. Otroligt skickliga båtförare styr i hissnande fart förbi uppstickande klippblock. Naturen är värkligen storslagen i denna bergsskreva och allra längst in finns det ett vattenfall. Med hjälp av en flotte kan man få vattnet över sig om man så vill. De aggressiva båtsmännen kräver mig dock på mer pengar som jag inte har. Jag säger att i så fall får ni åka tillbaka till Manila och få pengarna på Hotellet, vilket de också gör. Antagligen betalar man flera gånger för mycket.

8 * Indonesien – Bali. Reser till Celuk (40 minuter från Denpasar) som är Balis silvercentrum. Här ligger mängder av hantverksbutiker längs huvudvägen. Den mesta av designen är traditionell, men ibland hittar man objekt som är påverkade av västerländsk smak. Vi tillbringar hela dagen här för att besöka så många butiker man hinner. Jag köpte några gamla holländska mynt. Det var dels en 3G från 1820 och 2½G från 1841. Vanligtvis är det från s.k. bra år de säljer. Priset var 35 U$ per styck, vilket jag upplevde som prisvärda. Det säljs också nyare till mycket kraftiga överpriser. Nu har jag kommit fram till att mina mynt var förfalskningar. På eftermiddagen försöker vi att hitta någonstans att bo och en restaurang. Detta visar sig vara svårare än vad vi hade trott. Tillsist hittar vi ett hotell. Mat får vi äta på gatan (Sate, gott och billigt). Hotellet lovar att köra oss till Kuta (för pengar) och ett billigt hotell.

9 * Thailand - Kho Samui. Kommer fram till Joy Resort klockan åtta. Det visar sig att rummen på fotot kostar 300B och uppåt. Får en mycket enkel bungalow för 100B. Sedan måste man betala i förskott. Nu är det dags att gå runt i byn Chaweng, men tycker inte särskit mycket om skälva samhället. Jag som brukar alltid kolla sängen, men inte detta denna gång. När jag sedan lägger mig är det en Vattensäng. Det har regnat in och hela sängen är plask våt, och det hjälper inte att klaga. Får bara en extra stor handduk att lägga i sängen, för att ta bort den värsta vätan. Blir sedan utslängd från hotellet redan 10.30 dagen efter. Här blir det bara en natt.

10 * Thailand - Surat Thani. Bussen går dock inte förrän 19.00. Det blir tid över för lite god mat. Buss chauffören beter sig mycket konstigt åt. Först verkar det som det är fel på bussen, men det är snarare att han är trött. Han stannar efter ett par timmar för att köpa en Lippo (GoGo Juice). Nu går det genast mycket mycket bättre

11 * Vietnam - Hoi An. Vi badade också i China Beach. Under kriget badort för lediga, blodbesudlade amerikanska soldater. Fin strand. Det kom en badvakt och påpekade att vi skulle hålla oss mellan flaggorna. Vi hörde sedan att någon drunknade samma dag eller dagen efter. Det finns farliga strömmar så det gäller att se upp!

12 * Indonesien - Båtresa Lombok till Flores.
Det var inte riktigt den båten jag hade väntat mig. Skepparen vill ställa in båtturen. Det är bara två tyskar (vegetarianer) och vi. Vi sa att turen var garanterad att gå, så det är inte vårt bekymmer om det är lite folk på båten. Efter häftiga diskussioner kom det fram till en lösning på problemet. Det skulle ingå en hotellnatt (i Bima) på resan, men vi gick med på att denna skulle vi själva betala. Vi köper rikligt med mineralvatten som skall räcka hela resan på sju nätter. Alla entréer till Komodo och Rinca skall ingå (vilket skulle vara lättare sagt än gjort) . Efter vissa bekymmer att gå ombord kom vi äntligen iväg. Maten ombord är OK. Tyskarna äter inte kött och Tommy hade problem med magen, så det blir desto mer kyckling för mig. Under natten passerar vi en aktiv vulkan. Den glöder i mörkret! Båten ankrar för natten och vi ser fram mot en dag med bad och snorkling. Det är för sent att göra något i dag.
 
* På turen skulle det finna bra möjligheter för snorkling men verkligheten var en annan. För det första startar vi alldeles för tidigt (de vill till och med starta innan solen hade kommit upp) och båten ankrade kanske en timme före mörkrets inbrott. För det andra fanns det bara ett par fungerande Cyklop / Simfenor att tillgå. Vi får inget kött idag.
 
* På kvällen får vi ännu vegetarisk mat och vi frågar varför vi inte kan få kött. -: Chicking dead sir! Ett J-la skit prat. Besättningen tror väl att alla turister är vegetarianer. Då åt antagligen upp alla våra kycklingar. Här börjar mardrömmen. Båten går långt från land i ganska hög sjö, utan lanternor mitt i natten. Vågorna slår över däck där vi alla sover. Att sova under däck i dieselavgaserna är uteslutet. På morgonen är vi ordentligt blöta
. Fiskarna lyckas under dag 5 att få tre fiskar. Två till besättningen, medan vi får bara en av dem.

13 * Ryssland - St. Pertersborg. Någon på resan fick betala sina inköp två gånger. De påstod att han inte hade betalat och hindrade honom att lämna marknaden. Själv blev jag förmodligen utsatt för ett rånförsök - ficktjuvar. Det kom fram ett gäng med ungdomar som skulle sälja T-shirt till mig. De var mycket närgångna, så jag fattade oråd direkt. Jag slog med mina armar omkring mig för att kolla dom på avstånd. Min mor blev av med ett på handskar. Förmodligen trodde de att det var plånboken.

14 * Vietnam – Hue. Utanför vårt hotell fanns två resturananger. Vi fick höra att på Restaurang B, ville några ha sylt till sitt bröd. Sylten fanns inte med på matsedeln. Men när notan kom, kostade en tesked sylt 1 U$ (över 10.000 dong). Vi sa: -Ni har säker betalat för hela burken. Vi varnade alla besökare, under den tid vi åt på Restaurang A. Vi fick sedan ett bra pris på cykeluthyrningen. En liknade situation var det en annan gång när vi beställde kaffe. Vi sa: -Det var det dyraste vi har druckit. Då ändrade de sig och sa ett det var för två personer. Ett gått råd: Fråga alltid efter priset!

15 * Resebyråer – Asien. De har förmågan att sälja. Det är alltid bättre än verkligheten. Det är andra kulturer man har att göra med. Dock har jag inte upplevt att blivit lurad. Som vanligt här i Asien följer ibland familjemedlemmar med på dessa transporter. Det blev således ett kort stopp i Rayong för att släppa av familjemedlemmarna.

16 * Thailand – Hat Yai. Jag frågar om bussen kan stanna vid stationen. Bussen avgår klockan 16.15 och kommer fram 18.40, så att jag precis kommer att missa tåget. Chauffören stannar och släpper av mig mitt i ösregnet. När jag ser mig omkring visar det sig att vara fel plats. Lyckas tillsist stoppa en Tuk Tuk, och beställer en transport till Busstationen. Det verkar som om han inte hittar. Chauffören pratar med några Thaiare och de ber mig kliva av. Det är troligtvis ett Taxikafé. 300B till Surat verkar för billigt. Frågar fem gånger om det verkligen kan kosta 300B till Surat Thani. Det visar sig vara Pattani som ligger 103 km söder om HY. Vilken tur jag hade.

17 * Malaysia – Langkawi. Avresa redan klockan 08.00 med speedbåt mellan Penang och Langkawi. Överfärden tar endast två timmar, var som en resa på Liseberg. Som tur var hade jag inte ätit frukost. Det kom ändå upp. Ön ligger längst upp i nordväst är egentligen en ögrupp bestående av 99 öar. Huvudön ligger 30 km väster om fastlandet. En gång i tiden var ön hemvist för pirater men idag en lugn semester ö. Blir genast upplockad av ett Guest house. Hela ön är en ända stor Taxfrizon och ölen kostar därför endast 1½ M$. Ön saknar i det närmaste kollektiv trafik vilket är ett bekymmer. För att ta sig fram måste man antingen åka taxi eller hyra egen bil. En gång i veckan är det nattmarknad i Kuha. Den är inte så stor man intressant ändå. Äter bl.a. Sate och del andra okända läckerheter.

18 * Thailand - Hong Kong. Väntar utanför resebyrån på min transport till flygplatsen. 05.45 kommer en motorcykel och frågar om det är jag som ska till flygplatsen. Det blir en delad Taxi för 4 passagerare. Kommer alldeles för tidigt (06.40) till flygplatsen. Resan dit tog bara 40 minuter, då det var nästan ingen trafik. Går genast till incheckningsdisken för att slippa släpa på allt mitt bagaget. De frågar mig om jag vill åka ett tidigare plan. Den nya avgången blir TG 600 som avgår klockan 08.00 till Hong Kong. Kommer således tidigt till HONG KONG!

 
* Flygturen tog ca tre timmar. Tiden här ligger en timme före. Så omkring klockan tolv står jag i kön till passkontrollen. Tar Flygbussen A1 (12:30H$) till Tsimshatsui. Går av nära Hyatt Hotell på Nathan Rd. Direkt när jag kommer av bussen kommer det hotelljägare fram och erbjuder mig ett rum. Hotellet ligger i Chungking Mansinons, som i sig är en ända stor brand fälla. I höghustet finns mängder av GH på olika våningar. Man får ta hissarna och det blir alltid köer utanför. Ingången till mitt GH ligger dock mellan två höghus på 3:e planet. Det finns ingen hiss utan man måste ta trapporna upp. Efter diskussion blir priset 1200H$ för 5 Nätter. Sedan lägger han på 10% Tax på priset och kräver alla pengarna förskott. Jag var nog dum som accepterade de här villkoren, men gjort är gjort. Rummet är ett av det minsta som jag har sätt. Rummet har både WC och Dusch. samt Kabel TV. Här går större delen av min planerade budget.

19 * Vietnam - Nah Trang. På hotellet får Tommy en strömstöt från en bordslampa och skadar samtidigt handen. Hotellet ville först ha 2 $ för lampan, men efter vissa diskutioner slapp vi betala. Elsystemet i Vietnam är för bedrövligt!!

20 * Vietnam - Saigon. Passkontrollen gick bra men vi var tvungna att uppge vilket Hotell vi skulle bo på! Det viste vi inte av naturliga själ. -:Inte bra sa passpolisen. Så jag slog upp ett av de billiga hotellen i boken. -:Bra sa passpolisen . Tullen gick också smidigt. Detta var 1995. Det är annorlunda nu. Man behöver inte visum och man stannar max 15 dagar och har en flyg billjet ut ur landet. Har rest mellan Pingxiang och Dong Dang och det var inga större problem

21 * Laos – Vientiane. Alla affärer stänger tidigt. Redan på sen eftermiddag har de flesta butiker stängt. Gatorna saknar i det närmaste gatubelysning. Den stora avenyn har dock belysning. På grund av mörker och alla fallgropar vill man inte gå för långt.

22 * Kina. Nästa varning är för trafiken. Fyra tillbud på 5 veckor säger lite om trafiken i Kina. Jag blev påkörd på gångbanan. Bilens backspeglar tog armbågen. En annan gång var det på övergångsstället, då en MC träffade mig på hälsenan. Han fick väldigt bråttom när jag ramlade omkull. En trafik olycka då våran lokalbuss blev påkörd bakifrån av en annan buss. Som tur var bussen fullsmockad av folk så jag kom inte så långt. På en resa till Xiahe råkade vi ut för jordskred. Busschaufförn lyckades tillsist att komma runt.

MVH Torbjörn Sjövall